Tegelbruket

Tegelbruket har en lång historia på Julita gård, hela vägen tillbaka till medeltiden – men det mesta av byggnaderna på platsen härstammar från 1800-talet.

Tegelbruket är inte öppet för besök under 2024. Här får du veta mer om brukets historia.

Tegeltillverkning sedan 1200-talet

Historiskt sett har tegeltillverkningen vid Julita gård varit känd sedan 1200-talet då ett Cistercienserkloster låg här. Munkarna använde tegel för att bygga vissa av sina strukturer och behövde därför ett eget tegelbruk.

Även på 1500-talet finns dokumentation om att det brändes stora mängder tegel i gårdens ugnar. Tegelproduktionen på gården avtog successivt och slutade helt när den sista tegelslagaren avled 1931.

Tegelbrukens nedgång och överlevnad

Förr var det vanligt med tegelbruk vid herrgårdar i Mälardalen, där de använde tegel till sina byggnader.

Vid 1900-talets början fanns det ungefär 500 tegelbruk i hela Sverige, men många av dem stängde ner under 1960-talets miljonprogram. Då började man istället använda betong för att bygga, vilket minskade efterfrågan på tegel. Idag finns bara några få tegelbruk kvar i Sverige som fortfarande tillverkar tegel.

En tidsresa i arkitektur

Byggnaderna här är mestadels från 1800-talet. Tegelslagarens hus är dokumenterat sedan 1863, och ladan och ugnen nämns i räkenskaper från 1875 och 1876. Delar av ladan verkar vara äldre och byggda på traditionellt vis, och du kan till och med se dem på en karta från 1735.

Avbildad karta på Julita gård och två texter på varsin sida av kartan från år 1735. — Lantmätare Mårten Rivells karta över Julita gård från 1735.

Stort behov av tegel när gården moderniserades

Runt 1900-talets början började man ta lera från åkrarna istället för från sluttningarna ner mot sjön för att göra tegel. Det mesta av teglet gjordes för att användas på gården själv.

På 1800-talets andra hälft moderniserades gården ordentligt med ett antal nya byggnader i tegel. Dessutom grävdes åkrarna upp för att dräneras, med rör tillverkade på tegelbruket på gården.